Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Bolsjevikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taget inget fel, när man tänker rätt på saken. Och om man bara
stryker hans dryckeslag och vissa opassande saker i Faidros, är hans
moral inte värre, än att han kan tolereras även i ett modernt
samhälle.” — ”Han kan inte tolereras alls”, skulle då den
bolsjevikiska anden med skärpa hävda, ”ty inte nog med att han är onyttig
läsning och att han personligen var socialt improduktiv; därtill
kommer, vilket är det värsta, att han inte var verksam i det
kommunala; han uppfyllde med ett ord inte sin medborgarplikt;
tvärtom lockade han en hel del personer, som eljest kunde blivit
nyttiga samhällsfaktorer, till att dröna bort sitt liv under
spekulationer rörande idéerna, själens odödlighet, konstfilosofi, deliska
problem och dylikt. Hans lära är för samhället onyttig och hans
exempel för den enskilde medborgaren i hög grad fördärvligt; och
även om man kan förtjäna pengar på att prata om honom, fast han
i sig är värdelös, bör likväl även detta strängt förbjudas, enär det i
sin tur är ett improduktivt och sålunda anstötligt företag.” —
Därefter skulle de bli oense och börja tala om frihet samt
småningom råka i luven på varandra.
Den motsatta synpunkten beträffande det relativa värdet av det
nyttiga och det onyttiga, den synpunkt som hävdar att endast det
onyttiga har något värde i sig själv, kan man t.ex. se klart
framställd i vad Plutarchos på ett ställe berättar om Archimedes.
Denne sysslade med geometri och teoretisk mekanik, men sedan
Hieron av Syracusa av en händelse kommit underfund med att
filosofen, om han ville, kunde konstruera allsköns maskiner, tvang
han honom med lock och pock att tillverka en mängd
häpnadsväckande ting, särskilt de många krigsmaskiner som sedermera med
fruktansvärd effekt kommo till användning vid Syracusas
belägring. ”Men”, säger Plutarchos, ”han besatt en så upphöjd ande, en
så stor själ, att ehuru dessa uppfinningar nu hade åt honom skänkt
rykte för övermänsklig vishet, värdigades han dock aldrig lämna
efter sig någon som helst kommentar till dylika ting; utan i det han
avvisade hela ingenjörsvetenskapen såsom förnedrande och platt
samt föraktade varje konst som kan utnyttjas till blott och bar
vinst och nytta, vände han all sin kärlek och strävan till de renare
områden, där det inte existerar någon som helst förbindelse med
livets praktiska behov.”
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
