Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Bolsjevikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mans, inte bara av det gamla undervisningsväsendet, utan också av
det nya; men det är bara korta ögonblick, och inom kort tar han
upp sin gamla melodi på nytt.
I skildringen av bolsjevikernas skolreformer gå tragedien och
farsen så intimt hand i hand, att inte något citat kan ge ett begrepp
om saken; men t.ex. följande yttrande av Lunatjarskij om
reformeringen av de från tsartiden ärvda gymnasierna belyser vackert
anden och metoden:
”År 1918-1919 gjorde man sig underrättad genom
konferenser och enqueter om den stämning som härskade bland
proletariatets ungdom gentemot de gamla gymnasierna. Denna ungdom
uttryckte, så att säga, en instinktiv avsky för dessa skolor. Den
ansåg dem fyllda med för dem främmande barn och stötte halvt
föraktligt bort tanken att inträda i dem och erövra dem.”
Varpå man efter inhämtandet av denna proletärbarnens
opinion i en del av landet helt och hållet avskaffade gymnasierna.
Man har åtskilliga moderna principer: man skall endast lära
barnen vad som intresserar dem själva; man skall bibringa dem
kunskaperna aktivt, under lek och praktiska övningar, etc. Man
”gör tillsammans med barnen av lera en platå (det är fortfarande
Lunatjarskij som har ordet), en bergstopp; hela klassen får
tillsammans utföra en sådan karta av omgivningen och sedan en del av
republiken, t.ex. Krim. . . Och låt oss antaga att vi genomgå
vildarnas tid i kulturhistorien. Låt oss leva en vecka om sommaren
som vildar, låt oss bege oss till skogen, slå eld med flinta och själva
tillaga vår föda. Låt oss på samma sätt inlära det patriarkaliska
levnadssättet. . .”
Det kunde ställa sig kinkigt nog att inlära slaget vid Narva och
posteringen i Schipkapasset efter denna metod; men sådant hör
lyckligtvis uteslutande till bourgeoisiens historia, vilken är
avskaffad.
Allt vad man lär sig, stavning, språklära eller kulturhistoria,
skall vara politiskt färgat och har, i den mån det inte rör sig om
praktiska färdigheter, sitt enda existensberättigande i stärkandet
av den politiska övertygelsen. Men för att vara på den säkra sidan
har man dessutom infört en katekes, kallad ”politgramota”,
politiskt abc.
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
