Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ett epos om svenskheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Ett epos om svenskheten
Man bör, när man först öppnar detta verk, inte bli modstulen vid
upptäckten att det är indelat i balkar i stället för kapitel; ehuru det
möjligen kan ha varit detta faktum som skrämt påtänkta
förläggare tillräckligt för att tvinga dr Ekhammar (frejdad medlem av
Nylands nation och starkt personlighetsbetonad medlem av
sinnevärlden i allmänhet) att själv förlägga detta sitt livs verk, som
kostat honom sexton års mödor. Balk är ett gammalt ord med en
för lekmannen föga stimulerande doft av juridik; och med juridik
har författaren vissa associationer, förmedelst sin filologiska
doktorsavhandling om Västgötalagen. Men juridisk eller annan
torrhet är en sak som man fåfängt skall leta efter mellan denna boks
pärmar, trots dess tjugufyra balkar.
Den formella anledningen till dessa balkar, liksom till åtskilligt
annat i bokens språk, är den, att författaren inte endast är en lärd
man i nordisk filologi och en mängd andra ting, utan också en man
med stor kärlek till Sverige och det i god mening svenska. I denna
kärlek ingår en känsla för det svenska språket, som är tillräckligt
glödande för att komma honom att hata alla lånord, med ett hat
lika djupt rotat — kanske man också kan säga: lika överdrivet —
som det Viktor Rydberg, vår störste författare och ojämförlige
kulturbärare, på sin tid gav uttryck åt. Viktor Rydberg ville t.ex.
inte skriva ”till exempel”, utan fick tänka ut ”till dömes” i stället,
och dr Ekhammar vill inte förorena sin prosa med ”kapitel”, när
språket av ålder rymmer ordet ”balk”.
Man må ha vilken åsikt som helst om denna inställning till
lånord (själv kan jag inte gilla den såsom sträng princip), en sak är
ju dock klar: den kan endast förekomma hos en skribent som ser
på språket med vördnad och kärlek, som vill få fram så mycket
som möjligt av dess sanna skönhet; och en sådan kärlek får sägas
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
