Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Historia i stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till sina så pass tidigt som 1934. I företalet till band III—VI,
daterat mars 1939, påpekar han att det alltmera stegrat
katastrofala världsläget långtifrån känts som en stimulans under verkets
fortsatta utarbetande; men han säger sig ha funnit en god tröst i
tanken att Sankt Augustinus, som påbörjade ”De Civitate Dei”
ungefär när Alarik ryckte mot Rom, trots allt hade fått detta verk
färdigt när han som biskop av Hippo slöt sitt liv tjugo år senare,
med vandaliska belägrare utanför stadsmurarna. Denna parallell
torde ytterligare ha accentuerats för professor Toynbee på allra
sista tiden; ty han är professor vid universitetet i London, och
nyligen hörde man att detta universitet fått ett större bibliotek
förstört av brandbomber.
Tidigare har professor Toynbee varit mest bekant som
författare av en serie grundliga årsböcker rörande samtida politisk
historia, ”A Survey of International Affairs” från 1920 och framåt;
men dessa arbeten, hur förtjänstfulla de än må vara, torde blekna
till relativ obetydlighet bredvid det föreliggande, vilket kortast
kan sägas vara en gigantisk syntes av allt historiskt vetande. Han
har lärt påbrå: sina historiska intressen har han fått från sin moder,
som själv var historiker; och hans farbroder, Paget Toynbee, var
en av sin tids ledande Danteforskare. Hans egen lärdom torde i
fråga om såväl omfattning som grundlighet få sägas höra till det
högst ovanliga slaget; efter hand som man fördjupar sig i detta
verks mera avlägsna labyrinter, börjar man smått undra om det
över huvud taget finns någon som helst världshistorisk avkrok,
från Ceylon till Yucatan, där han inte är hemmastadd, eller någon
mera betydande litteratur:som han inte har till reds för att citera
vid behov. Det är t. ex. inte vanligt att finna en universalhistoriker
som utom den vanliga uppsättningen moderna och klassiska språk
också behärskar arabiska och som bland mycket annat från Islams
värld även kan regalera läsaren med en grundlig exposé av
tankegångarna hos den maghribitiske historiefilosofen Ibn Khaldoun.
Såvitt en vanlig läsare kan bedöma, ter han sig på varje
specialområde ungefär lika kunnig som specialisterna själva, i varje fall fullt
förtrogen med det bästa hos dem; så till exempel finner man med
tillfredsställelse, när man råkar hysa en viss svaghet för lärda män i
Lund, att vid ett resonemang rörande dunklare detaljer i minoisk-
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
