Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Historia i stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
mykensk religion professor M. P. Nilsson vederbörligen åberopas
och citeras såsom ledande auktoritet på området.
Historia kan, enligt en av författarens grundteser, inte studeras
styckevis och samtidigt bli begriplig: endast någorlunda slutna
historiska helheter rymma det mått av begriplighet som
överhuvud kan nås. Man kan inte skriva Belgiens eller Serbiens historia,
inte ens Englands eller Frankrikes, utan att därvid förutsätta som
bekant den större och ytterst starkt influerande historiska helhet, i
vilken dessa objekt ingå som del. I historien finns föga eller intet
från början på den plats där det för ögonblicket är lokaliserat: folk,
kulturer, institutioner komma i regel från något främmande håll
och kunna inte klippas ut ur sitt sammanhang. Verklig historia
måste handla om en eller annan helhet, eventuellt vara en
jämförelse mellan helheter. Men den moderna, strängt industrialiserade
historievetenskapen når sällan fram till någon som helst helhet,
utan fördjupar sig hellre i mikroskopiska detaljundersökningar,
fria från allt idéinnehåll. En man som efterlyste den verkliga
sortens historia var lord Acton, som ville ha en helhetsskildring
där statshistorierna skulle ingå som moment: en sorts historia som
inte skulle vara ”en börda för minnet, utan en klarhet för själen”.
Men denne samme lord Acton, ett den vetenskapliga
industrialiseringens tragiska offer, den kanske lärdaste historiker som
någonsin funnits, hann själv under ett sjuttioårigt liv, fyllt av den
yttersta flit, aldrig skriva en rad av sitt stora planerade livsverk; studiet
av speciallitteratur i en mängd ämnen, bemästrandet av evigt
framrullande laviner av källpublikationer, tidskrifter,
avhandlingar och allt sådant, till ernåendet av ett maximum av exakt
kunskap, kunde enligt sin natur aldrig taga slut och gav honom ingen
tid övrig till annat. Trots allt måste likväl det svåra någon gång
försökas, om historievetenskapen, med allt sitt överflödande
material, skall bli något annat än en samling mullvadshögar.
Gott och väl så långt; men vilka äro nu dessa ”helheter”, som
alltså utgöra det lämpliga ämnet för en historisk framställning i
stort? Existera den sortens ting? Allt hänger ju samman med allt,
på det fysiska planet och väl även i någon mån på det kulturella
och politiska; och någon annan sluten helhet än på sin höjd hela
mänskligheten från dess första början kan därför i första ögonblic-
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
