Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Den tillfrisknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och der snäckan liksom fjunet seglar
Under samma vind i böljans fjät
Och hvar majdag dansar i det gröna
Med sandaler utaf rosenblad,
Helsans återvunna krafter röna
Och till bröder slutas frisk och glad –
Sitta uppå kullens höjd och minnas
Forna da’r och mången lycklig stund,
Fröjda sig, att ännu vänner finnas,
Hvilka med oss knutit lifsförbund,
Hoppas, att på vandringen står åter
Än en kyss att gifva eller få,
Än en dag, som ej af smärta gråter,
Men i glädje lyckligt skall förgå!
Dubbelt skönt och dubbelt värdt vår hjerta
Blifver lifvet då uti sin prakt,
Liksom glädjen efter flyktad smärta
Eller lugnet, då sig stormen lagt.
Och när kärleken uppå oss blickar,
Trycker handen ömt och oförtänkt,
Tusen varma suckar hjertat skickar
Till den Gud, som helsan återskänkt.
Stå vi då, der drufvan purprad glöder
Och åt alla delar huldt sitt språng,
Vinkade af trogne, raske bröder,
Under klang af denna enkla sång:
»Var välkommen från de bittra öden!
Hvad du saknat, må du dubbelt nå!
Grafven gör oss lika uti döden,
Bålen uti lifvet likaså» –
Vi pokalen under tårar fatta,
Länge glömd och länge undangömd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
