Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - II - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stiga ned. Jag har en begäran från en person, hvilken
fordom stått i närmaste förhållande till er, med ett ord
från sin systerdotter, att ni ville med edra vänner vara
god och besöka henne i eftermiddag.» – »Allt för gerna,»
framstammade Fredrik, i det han anade, hvem hon menade.
Den gamla fortfor: »ni minnes troligen den vackra,
oskuldsfulla och naiva flickan, hvars bekantskap ni gjorde vid ett
tillfälle, då ni gick att bese en mängd sällsynta djur. Ni
erinrar er hennes far, hvilken beklagligsvis var rubbad till
sina sinnen, ända till dess dödens välgörande hand lade
hans trötta lemmar till samman. Ett år derefter slutade
äfven modern sina dagar. Antingen genom ett slags arf
eller under vistelsen i en treårig enslighet på landet har
bedröfligtvis samma sinnestillständ öfvenflyttat sig på dottern.
Jag tog henne till mig, sökte genom åtskilliga förströelser,
resor, m. m. skingra hennes dysterhet. Jag rådfrågade
läkarekonstens alla hjelpkällor, och äfven nu senast har
jag gjort fösök med brunnskur; men utan framgång. Hennes
förryckthet är likväl icke af det förfärliga slaget. Den
yttrar sig mildt, svärmade och stilla. Hon påstår sig vara
förenad med en engel, hvilken än om dagen än under
natten besöker henne. Ofta hör jag henne samtala med
denna föregifna, osynliga varelse hela långa stunder, och,
när de då skiljas, faller hon i den bittraste gråt. Troligen
har ni varseblifvit under hennes vistelse vid brunnen, huru
hon liksom skytt er närvaro, äfvensom i allmänhet allt
umgänge. Jag fruktar, sade hon en gång, att hans anblick kan
hos mig återväcka den jordiska kärlekens känslor och göra
mig otrogen min utvalde. I dag på morgonstunden inträdde
hon till mig och bad med ett gladt och liksom förklaradt
ansigte, att jag skulle besöka och anmoda er, att
komma hit. Hon egde något vigtigt att säga er. Jag har
nu framfört hennes önskan, hvilken jag hoppas, ni icke
afslår.» – »Visst icke», svarade Fredrik, »jag vill härom
strax underrätta Julius och Paulina.»
Sedan de tre vännerna erhållit anvisning om stället,
hvilket låg, en knapp åttondels mil från brunnen, begåfvo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
