- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
165

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 1. Om Jordarters beskaffenhet (§§. 166-174)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§. 167. Om Jordarters bestaf. 165

) .

Man har hittils hopblandat kalk och magnesia,
ehurn de knapt ega någon annan likhet, än at fråla med
syror, men för öfrigt äro de ganska skiljaktige: den
förra blir genom bränning i vatten löslig, men ej
den senare: kalk holler 43 procent luftsyra,
magnesia 25; kalken har större attraction til luftsyra, än
alla alkalier, hvilka således deraf causticeras, men
magnesia har mindre, utom andra skiljaktigheter, som Dr.
BLACK 1755 och Hr. MARGGRAF 1759 upgifvit.
Tungspatsjorden tyckes vara längt närmare släckt med kalk:
bägge lösas i syror med fräsning, samt i vatten efter
bränning, sätta då i fri luft eremor, causticera
alkalier, lösa svafvel under kokning med vatten, fälla
frätande sublimat gult, göra mercurius dulcis svart, m.
m. men de skilja i många mål väsenteligen från
hvarandra. Tungspatsjorden gifver med saltpetersyra
fasta crystaller, med ättika et deliquescent gummi,
samt med flussspats-och vinstens syror i vatten långt
uplösligare salter, än kalken; släpper ej acidum
salis i destillation; efter bränning decomponerar på
våta vägen Tartarus vitriolatus, m. m. Man måste väl
således holla dem för särskilta ämnen, til dess
tydeliga försök visa annat. Alkali minerale skiljes frän
vegetahile, ehuru de i än flere omständigheter komma
öfverens. Den nya jord, som Hr. SCHEELE nämner i
sin afhandling om Brunsten, är just basis i tungspat,
hvilket Hr. J. G. GAnN nyligen uptäckt. Om lera
ock kisel gifves tilfälle, at i det följande nämna
något mera.

Hr. CRONSTEDT fant sig 1758 föransåten af dä
bekanta anledningar, at upgifva 9 slag sjelfständiga
jordarter, men sedermera anstälte försök sätta oss i stånd
at nu brirya dem til åfvannämde 5. Flussarter hö-

ra onekeligen til kalker, af samma grund som gips:
granat, skörl och zeolit äro samtelige hopsatte af
kisel, lera och kalk, men i olika proportioner;
glimmer bestär af lera, kisel och litet magnesia; asbest,
amianth, späcksten och serpentin gifva vid analysis
kisel och magnesia, men brunsten hyser en, ny halfme-
1.3 tall,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free