Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 1. Om Jordarters beskaffenhet (§§. 166-174)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1 66 o- Jordarters beskaff. §§. 167, 168.
tall, on hvilken mera längre fram. Se Jordkl. Phyf.
Beskrifn. §. 171.
§. 168. a) Kalk effervescerar med syror,
men kan på åtskilliga sätt förlora denna
ef.; gelatinerar då altid med dem
i stället. Kalk med lera blandad och så bränd,
at den intet smälter, blir sådan; likaledes kalk
med quarts som varit i stark hetta, ehuru
massan är så lös, at den kan gnuggas
sonder imellan fingren.
Anm. 1. Orsaken til fräsningen är luftsyra, hvarom
kan ses §. 51, anm. 1. När säledes denna föringas
kan ingen slik rörelse upkomma: det sker genom
stark bränning, och går dess fortare, ju större yta
kalken eger, hvilken omständighet gynnar all
evaporation. När således kalken är i pulver, som i
äfvannämda blanningar, går det mycket fermt. En
kalk, som är så bränd, at den förlorat all luftsyra,
hettar icke med vatten, och kan kallas dödbränd, ty
den faller trögt sönder, hvaremot den, som kring
kärnan har nägot deraf quar, hettar starkt med
vatten, hvadan det insupna vatnet resolveras i ångor och
spänner sönder hela massan i oändeligen fint pulver.
Slik fördelning är nördig, då den skall nytjas til
murning, och derföre bör icke til detta bruk dödbrännas.
När kalk fälles utur syror medelst fullkomligen eaustikt
alkali fixum, befinnes nederslaget ej heller fråsa med
syror. En bränd kalk drager, dås den! f r ligga i fri
luft, äter acidum aöreum och blir aldeles som obränd,
när den hinner återtaga til fullmätning.
b) Kalk holler verkeligen et i vatten
flere gånger uplösligt ämne, hvilket BOERHAA-
VEN med skäl kallar Sal calcareus. Man kan
härom öfvertyga sig, om 1 skålpund bränd
kalk kokas med 13 stop rent fnö-eller
rägnvatten til dess hälften bortrökt, tages då !
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
