Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 1. Om Jordarters beskaffenhet (§§. 166-174)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 168. Om Jordarters. bestaf. 167
elden, lämnas at sjunka, ältreras genom
gråpapper, slås i glaskolf, hvarpå luteras hatt
och vid dess pip en flaska, som recipient.
Sedan öfverdestilleras i sandcapel, då man
får et klart vatten, som ej ändras af
silfversolution, ej af uplöst blysocker, ej af blå
vitriol, ehuru 2 droppar spiritus salis
ammoniaci gjorde den högblå; violsyrup förbytte ej
heller dermed sin färg. Smaken är dufven,
som distilleradt vatten plägar hafva, och
lukten elak, lik den, hvilken vatten distilleradt
af lutsalt eger, kanske härrörande af
phlogiston i veden, som under bränningen
häftat vid kalken. Ugnarne på Gothland äro
väl så inrättade, at endast lågan kommer
åt stenen, men dermed kan väl följa så
mycket bränbart, som til denna verkan fordras.
Slås rent snövatten på pulvret i kolfven
uplöses det til större delen. Filtreras
solution finnes den grönska violsyrup; mättas
något af kalkvatnet först med saltsyra, kan
jorden sedan præcipiteras af lutsalt;
blysocker och vitriolsyra orsaka äfven fällning.
Får solution stå några dygn i fri luft, faller
större delen af kalken ned sjelfmant.
Anm. 2. Bränd kalk är verkeligen en egen art alkali,
som väl löses trögt i vatten, omtrent 1 del på 300,
men dock grönskar blå växtsafter, fäller metaller och
andra jordarter utur syror. Jämf. §. 31. Detta
alkali blir ån svårlöstare genom förening med luftsyra,
just som lutsalt, hvilket i fucktig luft
deliquescerar, men med acidum vitrioli gör et mänga resor
svårlöftare nentral-salt. Således, då kalkvatten står i fri
laft, drager det öfverste stratn.n luftsyra, samt rege-
s. 4 nerar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
