- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
169

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 1. Om Jordarters beskaffenhet (§§. 166-174)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§. 168. Om Jordarters beskaff. 169

af sin egen natur dess mer caustike, ju renare; och
dess mildare, ju mera förbundne med andra ämnen.

e) Somlige påstå, at kalksten holler
alkali volatile, men då borde det röja sig vid
destillation (Seb). Med mera skäl yrka
franske Chemister närvarelse af någon
vitriolsyra. Man har väl trodt, at det egenteligen
angick fransk kalk, som merendels är
gipsblandad, men Gothländsk eger samma
beskaffenhet. Alkali firum preæcipiterar äfven
kalkvatten til en del, och det ntmärker någon
förut innevarande syra, men, at den är
vitriolisk, skönjes, då mjölk kokas och deruti slås
kalk, til dess den blifver som ölost, ty en
gul vasla ärholles, utur hvilken ricktigt
svafvel kan med syror fällas. Vil man annars
försöka, om en kalk holler vitriolssyra
medelst præcipitation, är bäst, at betjäna sig af
alkali minerale, ty Sal Glanberi yppar sig
tydeligast genom sina stora crystaller.
Anm. 3. När kalksten är fyld med petrificater, eller
danad under hafsvatten, i hvilket lefvande kräk vimla i
stor mäng, är det icke underligt, om den holler
litet flycktigt alkali. At vitriolsyra ingår i en del
kalkstenar derom är ingen tvifvel, och gips finnes äfven
i hafvet, hvaraf de kunnna smittas, men at denna
hörer dem väsenteligen til, kan ingen påstå, som
undersökt många slag, ty då befinnas de fleste derifrån
aldeles frie. At alkali fixum fäller något ntur
kalkvatten, dermed hänger så tilsamman. Caustikt alkali
præcipiterar ej, om icke i den mängd tilslagit, at
vatnet blir otilräckligt för bägge, men när något mildt
alkali kommer til, tager kalkämnet Iuftsyran derifrån

och faller då, som rå, ned.
I tät flolägrig kalk, som är danad under hafsvatten,
L5 fin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free