Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 1. Om Jordarters beskaffenhet (§§. 166-174)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
170 Om Jordarters beskaff. §. 168.
finnas ofta spor af saltsyra, men den är icke mer vä-
sentelig, än vitriolisk.
Med Gothlands kalk har jag icke ännu haft tilfål.
le at göra försok, men annan kalk, som ystar
mjölk, gifver gulaktigt præcipitat ur vaslan med
syra, men utan hepatisk lukt, och utan at för öfrigt
på något sätt likna svafvel. At på väta vägen
förena vitriolsyra med phlogiston til mättning är hittils
en nog okänd konst, och, om det lyckas meld
Gothländsk, mäste det vara en särskilt egenskap, som ej
tilhörer all annan kalk, och ej heller beror af inmängd
vitriolsyra, ty svafvel fäs icke en gång med lindrigt
glödgad gips, då den kokas i mjölk.
d) Annars hyser kalksten ofta tilfälligt
vis ämnen, som icke höra til dess väsende.
Således är i Skåne funnen en art, som
imellan kol bränd gaf auripigments lukt: denna
har utan tvifvel hollit arsenicum och
vitriolsyra, hvilke af kolen fådt phlogiston,
hvaraf sedan auripigment upkommit.
Anm. 4. Kalksten, som holler viss mängd lera, är
förträffelig til murbruk, ty under bränningen hårdnar
leran och super sedan snålt kalkvatten til sig, hvarigenom
den bindes långt bätre, än med glatta quartskomn.
Bränd och bokad lera är af samma grund en nyttig tilsats-
e) Orsten är en med phlogiston
genombiten kalksten, som destillerad per se knapt
gifver något spor på fetma: vid kärlens
öpnande kännes dess lukt strängt, residuum
finnes oförändradt, endast något sotigt, och
recipienten litet flottig, men ingen olja.
Orsten brinner ej heller för sig sjelf med
låga, utan imellan kol, hvaraf kan slutas, at
den ej har mer phlogiston, än som i slutna
kärl dervid kan bibehollas. När annars fetman
. ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
