Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 1. Om Jordarters beskaffenhet (§§. 166-174)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 168, 169. Om Jordarters beskaff. 171
utbrännnes, kan den brukas, och användes
verkeligen som vanlig kalk i södra delen af
riket, der den ymnigt förefaller.
Anm. 5. Arch. HIERNE berättar sig hafva fädt af 4
marker orsten något litet olja. Fetmans mängd är ej i
alla lika, således kunna ej allenast deraf, utan äfven
i anseende til myckenheten, som undersökes, utslagen
blifva skiljaktige.
f) Kalkblandad lera får vanligen namn
af jord-märg, men at fräsa med syra är
ingasunda tilräckligt märke på den, som för
åkerjord är nyttig, emedan ärfarenheten
intygar, at mången lera effervescerar med
skedvatten, ehuru den holler mer eller mindre
vitriolsyra, hvilken allestädes i mon efter sin
mängd skadar växter, i synnerhet om den
med phlogiston är förbunden, ty det
släppes och något annat angripes i stället.
Anm. 6. Auctor anmärker med fullt skäl, at fräsning
med syra är bedrägeligt märke på den jord, som
gagnar åkern. Om Äkerbruk skall ärnå den
fullkomlighet, som möjlig är, och bringas i form af
vetenskap, bör en landtman förstå at undersöka sin jord
i anseende til ämnenas proportion, som i dess
blanning ingår, och det kan läras på mycket kort tid. När
hallten nägorlunda är bekant inhämtas under flere
års upmät ksamhet, hvilkendera stär bäst emot väta el.
ler torka, köld eller värma, och då fär man et fast
fundament at genom blanningar förbätra den åker,
som det behöfver. Det är en fördom hos många,
at göda och dika är det hufvudsakeligaste: det skulle
vara nyttigt at förvandla en äker til likhet med en
trågårdssäng, om bägge lika vigt kunde vatnas, då
det behöfdes, men annars är det at fördärfva honom.
§. 169. a) Lera är en jordart, som
hårdnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
