Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skickades att hemta vatten, skulle han gå Öfver bron, utan
att finna det“ *) och sedermera underkastades han ett slags
krigsöfning af alldeles egen beskaffenhet. Karl Johan
tillsade nämligen sin gamle general att träda fram till sängen,
och när han stält sig der, i krigisk hållning med händerna
tätt intill lifvet som en rekryt, befaldes “höger om! ...
framåt marsch !... venstersväng! ... halt! ... Sträck ut
högra handen! Tag portföljen n:o4! Öppna den! Räkna
det nionde papperet uppifrån!... Se så! Är det gjordt? ...
Nå, är det icke kanske just den handling, jag begärde?
Begriper ni?“ . . . **)
Och med samma krigiska ståt tågade generalen åter
till sin sängliggande höge herre, som, allt efter lynnets
beskaffenhet för dagen, snäste eller skämtade med
handse-kreteraren-generalen, då han öfverlemnade det ertappade
papperet.
För general Holst hade de stora kretsarnes umgänge
intet behag; men det husliga lifvet desto mera. Och huru
han längtade efter de stunder, han fick tillbringa i de sinas
sköte! Och huru föga denna glädje var honom beskärd!
Klockan 10 hvarje förmiddag vandrade han från sin bostad
vid gamla Norrbro, midt emot stallet, öfver spången till
slottet, och fick ej lemna Karl Johans arbetsrum, innan
han gick i statsrådet eller till middagsbordet. Då
förunnades generalen några timmars ledighet. Han fick nu kasta
af sig uniformsrocken, glamma med hustru och barn och
njuta den enda öfverflödsvara han satte värde på, men
hvilken hans höge herre skydde som pest: tobakspipan.
Senare på aftonen instälde han sig åter på slottet, der
långvarigheten af hans närvaro berodde af omständigheterna
och ej sällan räckte inpå natten.
I Sverige hvarken egde, eller kunde general Holst
ega någon afundsman eller fiende, och man behöfde blott
någon gång hafva kommit med honom i beröring, för att
värdera honom högt och minnas honom med saknad.
Det torde förtjena anmärkas, att fransmannen Camps
och norrmannen Holst voro kanske de enda i Karl Johans
omgifning, öfver hvilka svenskarne aldrig haft orsak att
beklaga sig.
*) Historiskt.
**) Exercisen med general Holst är historisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
