- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 1 /
84

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gjorde till Gud, att från denna stunden öfva
barmhertig-het, om barmhertighet honom nu vederfores! Gud hörde
hans löften; — endast Gud må veta huru han hållit dem.

Emellertid ordnade sig slätten till ett slagfält. Bönder
i tusental svärmade, utan anförare, på ena sidan; en
vapen-öfvad och bevärad styrka till häst och fot — Mörnerska
husarerne och konungens eget värfvade regemente — ryckte
med sitt befäl i spetsen fram emot dem på den andra.
Eör sista gången ljöd fridsrop och anmaningar till
bond-flockarne att skingra sig, lägga bort sina nödfalls vapen
och förfoga sig hvar och en till sitt hem. Svaret blef
hånskratt och speord. Detta bragte väpnade makten i
raseri. Hon anföll. Bondhoparne försvarade sig så godt
de förmådde; men måste, i en så olika strid, naturligtvis
duka under för krigstukten och krigsförnödenheterna å
andra sidan. Nu tog en stor del sin tillflykt in på Klågerups
gård, hvars portar bönderna tillslöto. Befalhafvarne
utanför ropade att de skulle öppna portarna samt gifva sig på
nåd och onåd. Det innebar för liten utsigt till skonsam
medfart, att icke bönderna nu, af billig omtanke för
lemmar och lif, skulle försöka att värja sig i det yttersta.
Med alla medel de egde till hands förbommade de derför
än vidare portarna. Dessa beskötos, sprängdes: beväpnade
styrkan inrusade bland bönderna, ur tillfälle att längre
göra motstånd; sabelhugg haglade, bajonetterna färgades
af blod, kulor hveno i luften . .. svenskt blod rann för
svenska vapen på svensk jord!!! Och det stannade icke
vid uttömningen under anfallet. “Husarerna förföljde de
flyende, uppsökte de gömda och anföllo de druckna“ *).
Man känner ej, kan aldrig bli underrättad om antalet af
de offer, som beto i gräset denna jemrens dag. Långa
tiden derefter tillkännagaf stanken af förmultnade lik bland
Skånes höga sädesfält, att olyckliga under dess stolta rika
ax sökt en tillflyktsort undan de uppretade krigarnes hämnd,
och hellre i tysthet förblödt af redan erhållna sår, än
fruktlöst anropat ett medlidande, som för så många förbyttes i
nya kulor, sabelhugg, eller bajonettstyng.

Slaget vid Klågerup återförde missnöjets öfversvämning
inom det stilla knotets vanliga flodbräddar.

*) Biografiskt lexikon; nionde bandet; tredje häftet; sid. 262.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/1/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free