Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid sig sjelf, “jag kommer alltså för sent. Törhända har
han redan fastnat i den snara, för hvilken jag ville göra
honom varskodd.“
De begge furstar, som nu stälde Europas planet, voro
i sitt yttre natt och dag, nord och söder, eld och vatten:
Karl Johan mörk och häftig; Alexander ljus och lugn.
Hans vackra ansigte, hans ädla hållning, hans majestätiska
utseende uppenbarade en upphöjd själ *). Hans
mennisko-kärlek är verldskunnig. Han var sannolikt den ende regent
i verlden, hvilken fått belöning som menniska, för det han
räddat en annans lif. Det hände 1807 under en resa i
Hvita Ryssland. Kejsaren blef varse en bonde, liggande
sanslös på vägen och lyckades först efter outtröttliga
bemödanden att återbringa honom till lif. Engelska
menni-skovännernas samfund skickade honom en skådepenning i
guld, för att utmärka denna menniskoälskande handling **).
Eöga mindre anmärkningsvärd var hans anspråkslöshet,
bevisad vid hans återkomst till sitt vidsträckta rike 1814,
sedan hans statskonst och inflytandet af hans personlighet
ej endast befriat Ryssland från dess ende farlige, dittills
oöfvervinnelige fiende, utan tillika störtat honom från sin
lysande tron och der insatt en annan regentslägt i hans
ställe. Ryssland, naturligen förtjust och tacksamt, erbjöd
i sin hänryckning Alexander tillnamnet tlden Vähignade“,
samt ville uppresa en minnesstod till hans ära; men han
vägrade att emottaga någondera delen ***): Alexander, om
hvars utseende Karl XIV:s tjenstgörande förste hofmarskalk
baron Koskull träffande erinrat, var i sina statsplaner fin
som en synålsudd, slipad som eggen af en rakknif — “falsk
som ett hafsskum f).“ Ja, Karl Johan sjelf fann Alexander
ega mera talanger och bättre hufvud, än någon af dem,
som omgåfvo honom ff).“
Det lider intet tvifvel, att ju Karl Johan hade rätt i
detta omdöme; men läsaren torde ej misstycka, om vi i
*) Biographie de VEnipereur Alexandre I par le Colonel A:ré
Bodisco. Stockholm 1836.
**) Bodisco, anf. st.
***) Anf. st.
i) Statsrådet grefve Gustaf Lagerbjelkes yttrande om Alexander
till författaren.
ii) Ehrenströms redan åberopade bref den 8 september 1812 till
Adlersparre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>