Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppresning, hvilken störtade den senare, som Toll *); men
icke desto mindre fortfor att utföra Karl XIII:s bud och
befallningar, med samma nit som hans företrädares, och
att emottaga vedermälen af hans nåd och förtroende,
omöjligen kunde hysa ridderliga fördomar, fiendtliga mot det
bestående, utan måste hafva gjort sig till rättesnöre en
gång för alla, att helt och hållet skilja personer från
saker, lemna det förra åt sitt öde och endast hänga troget
fast vid makten. Om förklaringsgrunden till detta
uppförande endast varit fosterlandskärlek och ett oemotståndligt
begär att gagna det allmänna och sina landsmän, på
bekostnad till och med af sina sympatier, ja, på sätt och vis,
af sitt rykte, så hade värfven utförts, men prålet af
enskild gunst undvikits. Karl XIII:s grefvebref för Toll och
dennes anmälan till upptagande i denna nya titel på
Riddarhuset, sätta utom allt tvifvel, att ingen svensk furste,
som lyckan forblef trogen, hade någon slags otrohet att
befara af Toll. Det var högsta väldet, förestäldt af hvilken
personlighet som helst, han tillbad, och det smickrade
honom att vara fruktad, äfven då man fråntog honom hans
eget. Han skrot skämtande med att ega “sin egen § i
regeringsformen **)“ och hade rätt deri; ty den 46:te som
förbjuder, att hädanefter förordna generalguvernörer inom
riket, stiftades med afseende uteslutande på Toll och hans
stora inflytande både i Skåne och såsom sannskyldig vice
konung i detta vigtiga landskap, i följd deraf hos rikets
styrelse: ett inflytande, hvilket man fruktade och ville för
framtiden hindra att uppväxa och utgrena sig, i hans eller
andras personer. Tolls anseende var likväl så stort, så
rotfast, förtröstan till hans öfverlägsenhet så allmän, att
han i Skåne utförde alldeles samma herskareroll, efter
ge-neralguvernörsembetets nedläggande i mars månad 1809,
som derförinnan. Han forblef intill sin död, för den råa
massan: “Gubbenören på Beckaskog,“ och för de bildade
klasserna: “Excellensen“ (utan tillsatts af namn eller titlar)
par excellence, på samma sätt ungefar, som Brahe benämdes
i Stockholm sista åren af sin, eller Karl XIY:s så kallade
regering.
*) Handlingar rörande Sveriges äldre, nyare och nyaste historia,
samt historiska personer, sid. 148—150.
**) Historiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
