Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Generalen tog alla sakerna, berättade att fransmännen
vunnit ett stort fältslag, der Alexander blifvit sårad,
Konstantin dödad och 100,000 man slagna. Denna saga
utgjorde kryddorna på undfägnaden, bestående af en bit utaf
■en skorpa, och ett halft glas vin. Slutligen yttrade han:
■“Mina herrar! nu måsten I resa.“
“Och våra saker ?“
“I måsten resa.“
“Och min vagn?“
“Ni måste resa.“
Nio personer på en packvagn!...
Ett säte var för general Skjöldebrand och ministern
Wesenberg. De öfriga nedvräktes som djur i åkdonet.
I Skjöldebrands vagn voro 100 Louisdorer fördolda,
som kanske ingen hittat rätt på.
Betäckningen bestod af 18 husarer.
Genomträngd af en kall nordostvind, plågades
Skjöldebrand, som var klädd endast i syrtut, tillika af hunger.
Vid soluppgången blefvo de varse Marnefloden, som
slingrade sig genom ett vackert landskap af slätter
och kullar. De följde dess strand, och fingo snart i sigte
trupper, som gingo öfver strömmen på en bro. Våra
resande afbidade länge förgäfves, att trupperna skulle hafva
fullbordat sin öfvergång; men ständigt ankommo nya. När
sent omsider de resande fån gar ne anlände till S:t Diziers,
var Napoleon der. De infördes till marskalk Berthier,
prins af Neufchatel, som lät dem skrifva sina namn och
begärde deras hedersord att de ej skulle rymma. Berthier
såg dyster ut. I hans blickar blandade sig elakt lynne
med nedslagenhet, och han talade till fångarne med en
hård ton. Skjöldebrand slöt af den surmulna uppsyn alla
hade, att de voro slagna.
De fingo nu något att äta. Skjöldebrand befaldes följa
Berthier och Wesenberg Caulincourt, hertig af Vicenza.
Berthier, som var beslägtad med baron Wesenberg, blef
förargad öfver delningen. Skjöldebrand urskuldade sig, att
det ej berott af honom; men Berthier tycktes ej gifva akt
på hvad han sade, utan likgiltig för allting, aflägsnade sig,
stillatigande.
Innan de afreste kommo flera till Skjöldebrand att
hålla honom sällskap, bland andra kejsarens handsekreter
•de Rumigny, som förut varit fransk minister i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
