- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 1 /
151

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En major, hvilken tycktes fatta vänskap för Skjöldebrand,
blef af denne tillfrågad, om något vore sant och af hvad
generalen i Chaumont berättat rörande fältslaget; men
tilläde, att om frågan vore opassande, berodde det af
majoren att icke lemna något svar.

“Ab, visst icke," genmälde denne, med en snck, “det
är ett olycksaligt krig, och det tager snart slut på
allt-sammans.“

Elera ankommo, hvarigenom samtalet afbröts.

Kejsaren ämnade just nu stiga till häst och marskalk
Berthier skulle följa honom. Man lät Skjöldebrand taga
plats i marskalkens åkdon; men efter en halftimmes
väntan kom en adjutant och tillsade honom, att kejsaren ville
tala med Skjöldebrand. Han följde med adjutanten, som
lät honom gå in i ett rum, der kejsaren befann sig tillika
med marskalk Ney, prins af Moskwa.

Skjöldebrand närmade sig, bugande, kejsaren och
började: “Ers maj:t har befalt.. .“

“General!“ svarade han, med en utmärkt nådig
uppsyn och det största lugn, “jag är rätt ledsen öfver det
obehag, som träffat er. Jag hoppas man ej har
misshandlat er personligen ?“

Skjöldebrand. “Nej, nådigste herre! Det funnos
ögonblick, då jag väntade mig sådant; men jag undslapp
lyckligen."

Napoleon. “Jag är rätt nöjd dermed, och jag hade
förbjudit det. Men man har ju tagit alla edra saker?"

Skjöldebrand (höjande axlarna). “Då man blifvit tagen
till fånga, förlorar man sina saker. Deröfver måste man
trösta sig.“

Napoleon. “Men säg mig: hvem har tagit edra saker?
Skulle det vara bönderna ?“

Skjöldebrand. “De togo ganska litet. Det var ett
ögonblick då de blifvit en smula uppspelta och stodo i
begrepp att plundra mig, och det är ovisst huru vi då
blifvit behandlade; men just då kommo trupper.“

Skjöldebrand teg med fredsdomaren, emedan denne
kanske räddat hans lif.

Napoleon. “Nå väl! Jag hoppas trupperna icke
plundrade er?“

Skjöldebrand. “Tvärtom; de beskyddade oss, och
fördelningens anförare uppförde sig ädelt.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/1/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free