Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lian och frågade kammartjenaren, då denne inkom: om
någon väntade i garderoben?
“Ja, nådige herre!“
“Hvem, eller hvilka?“
“Öfverste **, major **, krigsrådet **,
protokollsekreteraren **, pastor **, grosshandlaren **, brakspatron **,
konsul **, lagman **, öfverstinnan ** och kaptenskan **. “
“Bra! Släpp in en i sender!"
Det skedde.
Yid dessa hemliga företräden var Karl Johan helt och
hållet öga och öra. Han blef för mycket upptagen af de
berättandes utsagor, för att sjelf spela någon rol; eller,
som eljest, lägga sig vinn om, att oafbrutet framhålla sin
egen personlighet.
Det vore penningar värdt, både att en gång . ha fått
vara vitne till en dylik audiens, och att slippa återse det
uppvaktande sällskapet, med hvilket kronprinsen nu flera
timmar dväljdes mellan fyra ögon.
En hade uppsnappat några osaminanhängande ord,
yttrade vid ett spelbord: men gaf dem en retsam syftning,
medelst egna tillsatser, i stället för de luckor i samtalet,
der berättarens hörsel eller minne svikit.
En annan hade i skymningen sett personer gå
framför sig på Norrbro, och sett dem under lifliga åtbörder
peka åt slottet. Han hade obemärkt följt dem in på en
källare, och der förtärt en toddy i ^amma rum, der de
drucko punsch. De hade då halfhögt fortfarit att
samspråka, hvarunder namnen “Wasa“, “Gustaf* och “Gustaf
Adolf“ ofta undfallit dem.
En tredje hade vid en måltid, der vinet glödgat upp
hjernorna, lockat ur sin granne hårda omdömen öfver
flå-busar och bedragare, som franska statshvälfningen utspytt,
med tydliga hänsyftningar på en hög personlighet.
Den tjerde hade hos en vän, i dennes gömmor, under
hans frånvaro, hittat ett papper, hvarpå funnits ritad en
oformligt stor näsa, hvars brottsliga hänsyftning vore ofelbar.
Några hade kommit underfund med namngifna
personers föresats att iclce hurra då kronprinsen återvände från
kriget, medan andra hade, dels med goda ord, dels mot
betalning förmått lösdrifvare och gatpojkar att uppstämma
de “lefve!“ med hvilka han nu blifvit helsad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
