Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Czapcky (föraktligt rynkande öfverläppen). “Det är
för eländigt! Öfver allt.fraser; ingenstädes sann frihet! ...
Men efter ni nämnde Henrik IV och d’Aubigné, torde ni
tillåta mig att löna sagan med en dithörande anekdot.
Bemälte kammarjunkare, hvilken låg i konungens
garderob, yttrade en afton till La Force, som hvilade i en
säng bredvid honom: “La Force! Vår beherskare är den
otacksammaste menniska, som finnes på jorden“. La Force,
halfslumrande, frågade hvad han sade. “Hvad du är döf!
— ropade konungen, hvilken man trodde vara djupt in
somnad — han säger ju, att jag är den otacksammaste
menniska.“ — “Sof, nådigste herre!<c utbrast d’Aubigné,
“vi hafva ännu många andra saker att säga.“ Följande
morgonen visade konungen sig icke oblidare mot d’Aubigné
än vanligt; men gaf honom också ej en skilling mer*)...
Nå väl, tror ni att Karl Johan handlato på samma sätt?“
Gyldenpalm (slugt småleende). “Åtminstone hvad
senare delen af slutföljden anbelangar, men i afseende på
den förra skulle jag ej vilja tillstyrka någon bland mina
vänner att göra erfarenhetsrönet.“
Czapcky (med värme). “Sådana äro monarkerna i
våra dagar, de må vara födda i kojan eller konungaborgen!
De begripa ej ens att med skicklighet uppbära sin egen
purpur. Det är Nemesis, som slår dem med blindhet, till
straff för tronröfveriet i Polen... Men: Wetterstedt? Ni
besvarade ej min fråga om honom.“
Gyldenpalm. “Han är mycket för fin, att lägga sig
ut för en i onåd fallen svåger, åtminstone så länge vredens
första hetta räcker. Han känner hvarken slägt eller
vänner, då det gäller hans personliga fördelar; men om spjutet
sättes på hans eget bröst, så återfår han i ögonblicket hela
sin sinnesspänstighet och vet att bete sig med en
värdighet och kraft, som icke förfela att göra intryck. Det
hände sig vid ett tillfälle, att Karl Johan blef ytterst
för-törnad på honom och lät undfalla sig, att om ej nåd gick
för rätt, kunde han låta taga hufvudet af Wetterstedt.
Han svarade genast, med fasthet och själsnärvaro:
“Lyckligtvis är det i Sverige lagen, men icke konungen, som låter
taga lifvet af folk *).“
*) Dersammastädes.
**) »C’est un bonheur, Sire, qu’en Suede c’est la loi et non pas le
Roi qui fait fusiller.» Historiskt svar af grefve Wetterstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
