Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
historiska tidsbilder.
lorna voro af de dyrbaraste orientaliska och en sällsynt
skönhet, i värde vida öfver stigande det pris för hvilket
han likväl kunde lemna dem, 3,000 riksdaler banko.
* * * tackade i ny skrifvelse Benedicks för väl uträttadt
uppdrag, öfversände beloppet och fick räkningen qvitterad
sig åtefstäld.
Ar förflöto-, * ** blef gift; öfverallt gjorde hans
gref-vinnas dyrbara halsband uppseende och beundrades. Ett
af de första åren på 1830-talet blef Skåne hemsökt af
missväxt. Både af känsla och pligt gjorde * * * stora
uppoffringar, för att underhålla de talrika underhafvandena
vid sitt stora gods, och för att till ändamålet anskaffa
erforderliga utvägar, företog han en resa till hufvudstaden.
Med en engels omtanke och hjertelag yttrade då
grefvinnan till sin man, att hon nu mera mest egnade sin tid
åt de ljufliga skyldigheterna som lycklig mor och maka,
att hon i stora verlden tillräckligt lyst med det sköna
perlbandet, att dess värde kunde nu bättre användas till
nödstälda underhafvandes undsättning; hvadan hon besvor
sin man, att föra halsbandet med sig till Stockholm,
af-yttra det der och lägga beloppet till den öfriga summa,
tor hvilken han ärnade upphandla lifsförnödenheter åt
sitt gods.
* * * gjorde länge och många invändningar, helst
be-hofvet lyckligtvis ej påkallade detta afsalu; men huru
kunna motstå en sädan hustrus sä beskaffade enträgenhet?
* * * gaf således vika, och då han begaf sig till
Stockholm, gjorde det orientaliska perlbandet sällskap i
res-schatullet.
I hufvudstaden besökte grefve * * *, utan att
namn-gifva sig, Michaelsons & Benedicks kontor, uppvisade,
perlbandet, bad att det måtte värderas och erbjöd det
till köps.
Benedicks (Michaelson var långt förut afliden)
granskade uppmärksamt halsbandet, höjde axlarna och
åter-lemnade det, yttrande, att det hade föga eller intet värde.
“Huru?“ utbrast ***, utom sig af öfverraskning. “Har
halsbandet föga eller intet värde, säger ni, och jag Har
likväl betalt det med 3000 riksdaler banko ?“
“Då har min herre blifvit bedragen,“ återtog
Benedicks kallt, “perlorna stöta i gult och formen är icke fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
