- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 3 /
112

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ers maj:t!“ svarade Wirsén, som icke anade några följder
af denna oskyldiga hofmannaosanning. “Det fägnar mig
— återtog Karl Johan, fryntligt — jag har länge ämnat
lemna er någon liten hågkomst af min välvilja,“ och nu,
vändande sig till hofmästaren, befalde konungen honom att
skicka hem till grefve Wirsén 100 buteljer af detta vin.
Wirsén uttryckte sin tacksamhet, med en uppsyn, nära
nog lika sur som vinet *).“

Gabriac (storskrattande). ‘‘Ha, ha, ha! ... Om
högstsalig konung Ludvig XVIII, glorvördigst i åminnelse, ännu
lefvat, som visste att uppskatta bordets nöjen, skulle han
betalt den anekdoten med 100 dukater. Hvad han skulle
skrattat åt Wirséns förlägenhet, och hvad han skulle
klappat händerna åt er monarks fintlighet.u

Legationssekreteraren inträder och erinrar att
posttimmen nalkas. “Jag kommer i ögonblicket, min vän,“
svarade Gabriac, med en vänlig nickning och ett ögonkast,
antydande att han ville vara ensam.
Legationssekreteraren afiägsnar sig, och markisen öppnar ett schatull, tar
fram en sedel, viker ihop den och trycker den vid
afske-det i Gyldenpalms hand.

xin.

Vårsolen stod högt på himlahvalfvet, och Stockholms
fotgängare, befriade från öfverplaggens börda och tvång,
njöto det dubbla nöjet, att, med undantag af hatt och
handskar, spatsera på gatorna i samma utstyrsel som inne
i sina rum, och att iör allmänheten visa att de följde sin
tid i klädernas snitt, så noggrant som trots någon sprätt i
Paris eller London.

Midt ibland vimlet på Drottninggatan af åkande,
ridande och gående, blef ’man en vacker förmiddag varse
en hemsk, skinntorr skepnad, insvept i blå slängkappa,
hvars yttersta flik, kastad öfver axlarna, nedföll i veck midt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/3/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free