Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några af de tveksamma blifvit hänförda att sluta sig
närmare styrelsens leder. Men han skämde sjelf bort för sig
alltsammans. Med prunkande fraser tackade han på sådant
sätt Gud för landsplågans aflägsnande från Sverige, att
hvar och en skulle inse, att han tillräknade sin egen
vishet hela förtjensten deraf, och hvad ännu orimligare,
oklokare och mera opassande var: han begagnade sitt svar på
tacksägelseadressen till en skrapa och förmaning åt
motståndet för dess politiska åsigter och handlingssätt. Detta
förbittrade ännu mera sinnesstämningen och stälde
monarken med de få, honom personligt tillgifna rådgifvarne, på
en ändå mera enstaka punkt.
Ej nog dermed. Erån den stund högsta myndigheten
blifvit offentligt rosad för sina mot kolerafarsoten vidtagna
afvärjande mått och steg, blef man mindre nogräknad om
deras stränga iakttagande och — cholera morbus bröt ut i
Göteborg. Hundratals offer hade redan bitit i gräset för
den mördande sjukdomen, utan att regeringen och hennes
organer ville medgifva att det var den fruktade,
fruktansvärda, åratal utestängda koleran. Karl Johan hade i
Na-poleons skola blifvit genomträngd af det slags “lugnande^
statskonst som kallar svart för hvitt och gör två gånger
två till hvad man behagar, utom till fyra. Men den
förskräckliga digerdödens mer och mer våldsamma och
kring-gripande härjningar tillintetgjorde snart dessa välmenande
konstgrepp. Till lycka för styrelsen blefvo förödelsen och
bestörtningen så stora, att allmänheten glömde förtrytelsen
öfver så väl det otidiga svaret på tacksägelseadressen, som
bemödandena i det längsta att föra henne bakom ljuset i
afseende på pestsmittans utbrott i vårt land; och till lycka
för hufvudstaden, härjade den länge i landsorterna, innan
koleran hemsökte Stockholm, så att man der hann sansa
och bereda sig på den gräsliga gästens ankomst. Man
hann bland annat göra den iakttagelse, att svårmod,
ned-stärndt lynne, förskräckelse, räddhåga, ja till och med en
allt för svärmisk gudaktighet, gjorde lättare åtkomlig för
farsoten och denna mera dödande. Sålunda hade, i
förhållande till folkstocken, dödligheten varit störst i
Jönköping, der kyrkan stod öppnad dagarne igenom och
invå-narne från morgonen till qvällen anropade Gud. I
Stockholm vaggade man sig med hoppet att undgå denna kalk
ännu sedan döden flödade från de öfverfylda bräddarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
