Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gången från borgareståndet, som nu också för första
gången räknade brukspatronernas ombud bland sina ledamöter;
och det var också dessa, hufvudsakligen med herr Petré i
spetsen, som gåfvo meningarna der riktning och styrka.
På förra hållet var det kanske mera takt, af uppfostran
för de högre kretsarna bibragt känsla för det passande och
dessa kretsars föreställningssätt, som bestämde uppförandet.
Nya skolans män försmå all annan ledning för sin vandel,
än rätt och rättigheter. Det hör ej hit att skilja mellan
företrädet härutinnan af förr eller nu, eller om icke
tör-hända en viss jemkning, ett lagom af begge, vore det mest
önskvärda: det vill säga, då det gäller
umgängesförhållan-den och frågor af underordnad vigt; ty i stora
samhällsfrågor eger naturligtvis ingen dagtingan rum mellan
säll-skapslifvets bruk och den medborgerliga pligten.
“Aha!“ afbröt Karl Johan, triumferande, då Brahe för
honom uppläste listorna öfver de ledamöter af rikstånden
som voro antecknade att spisa middag på slottet den
dagen, ständerna skulle hemförlofvas, och sedan monarken
tyckts egna mindre uppmärksamhet åt förteckningarna öfver
adel och prester. “Aha, mina trotsiga herrar
brukspatroner! Så att det anstår eder, att hålla till godo min mat
och mina viner, på samma gång I klandren mina
regeringsåtgärder och kullkasten mina landsfaderliga planer
till Sveriges bästa! Och det inbilla de förmätne
skrikhalsarna sig, att jag skall smälta! Nej, tack vackert, mina
herrar! I hafven ej ropat annat än nej åt allt hvad jag
önskat; nu är det jag, som säger nej, då I viljen smörja
kråset på min bekostnad och skryta dermed i edra
hembygder, att hafva varit befalda till min taffel.<<
Brahe, hos hvilken begreppet om det skickliga var
kanske snarare en frukt af slägtberättelser, uppfostran och
vana, än grundadt på omdöme och slutsats, anmärkte att
hans maj:t med skäl tog illa upp, då riddarhusets
motståndsmän 1828 afhÖllo sig från den kungliga taffeln, och
det vore en verklig seger for den goda saken, att kunna
räkna herr Petré bland sina gäster.
“iTe ne m! en jiclie pas mal!... Je le ferai mettre a la
porte, s il puisse avoir Vinsolence de se presenter . . . entendez
vous?“ röt konungen mer och mer uppretad.
Brahe uttömde förgäfves hela sitt förråd af
invändningar och finter, medelst hvilka han plägade lyckas att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
