Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
för honom, där alla de små nyanlagda gatorna
mynnade ut. Det var som om han såge ett drama
på teatern — allt gick så fort, så overkligt fort.
Han tänkte icke ens på att taga parti
»Det är väl det de kalla för en coup de
main,» sade långsamt den praktiska Sarah. Men
hennes hjärta klappade högt i hennes bröst,
och hon talade afbrutet, förströdt med
uppspärrade, nästan feberaktigt glänsande ögon.
Nere i staden växte tumultet, allteftersom
amerikanerna trängde fram genom gatorna. Rahl,
hvilken ännu ej var riktigt nykter och nästan
dinglade i sadeln, var, trots allt,
landsknektaktigt tapper, som han hade ord om sig att vara.
»Framåt!» kommenderade han med en
skrikande hes röst, som plötsligt blef obehärskadt
gäll. »Gå på, era djäflar! Hugg er igenom...»
Manskapet försökte ännu en gång ordna sig
ställde upp sig i led . . . Då — helt plötsligt —
ingen såg hvarifrån de kommo — bröt en trupp
amerikaner med fälld bajonett, snabbt, nästan
ljudlöst och med en så våldsam, obändig energi,
att allt motstånd med ens förlamades, midt
igenom hessarnas led. Två karlar stego hastigt
af hästarna och kastade sig i nästa ögonblick
framstupa öfver de obemannade kanonerna.
Flere kommo till, ingen kunde se hvad som
skedde därnere. Kampen blef häftigare —
pistolerna hördes i ett... i ett. .. utan uppehåll, och
det kämpades bröst mot bröst...
13. — Daggryning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
