Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Kolvaktarens visor - "Din broders blod..."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
och såg bort mellan stammarna för att undvika
Björndöds ögon.
— Rätt blir det aldrig när man har hedningar att
göra med, svarade Björndöd lugnt. Därför må du
sätta röset var du vill, du som först kom hit. Rätt
blir det aldrig.
Lågo teg och vände sig bort.
— Din mor är mycket gammal, fortsatte
Björndöd. Hon offrar åt en gud om påsk, åt en annan
om jul. Du är en hednings barn.
Detta var det starkaste tillmäle han kunde finna
på, ty Lågo var den enda på nordskogarna som icke
var döpt.
— Låt oss inte gräla om gudarna, sade Lågo med
behärskad röst. Vi sätta väl röset här?
Lågo undrade varför Björndöd var så medgörlig
och bara ville retas med tal om gudarna, de gamla
och de nya, som för övrigt inte intresserade Lågo
ett dugg. Vinningslystnaden steg starkt inom Lagos
breda bröst, och han gick bort för att leta en sten
till märke. När han kom tillbaka hade Björndöd
skurit en påle och slagit ned i marken. Han såg
likgiltig och slö ut och Lågo undrade om något låg
bakom.
— Det vore egentligen rätt, började han
dröjande, att du fick slippa kärret. Jag ger dig ett halvt
tunnland av mitt.
— Behåll ditt land, svarade Björndöd lugnt. Jag
har redan satt ner märket.
Och röset blev byggt där under tre höga granar,
och när solen gick och gömde sig bortom Lavlands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
