Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
på hur länge han skulle sitta i detta hörn varje kväll
vinter, sommar, vår och höst.
Hans bruna röck, lappad och stoppad på
armbågarna, och hans blankslitna mössa hängde på en
stol nära den jordbruna väggen, och ovanför dem
hängde det cylinderur av mässing han fått den
strålande pingstdag han konfirmerats i bykyrkan.
Under bordet stod en tom margarinlåda med det
brustna locket till hälften öppet, och på dess botten lågo
skolböckerna, dammiga och nästan utslitna av träget
användande, ty Johan Adolf läste gärna och hade
lätt för att minnas utantill.
Grannkvinnorna ’brukade komma in för att få en
pratstund med Johan Adolfs mor på aftnarna. Det
var mest för att själva få höra sig prata ty mor Eva
talade sällan och mycket tyst. Men då brukade han
vara besvärad av hur de sutto och undrade över hans
magra gubbansikte och oroliga ögon. Han brukade
också, förläget vaggande med kroppen och med
krampaktiga vridningar på halsen, tala om för dem
hur det kom sig att han vart "så här":
— Hade en sjuka — en sjuka hade jag si — som
förtärde mäj, förtärde mäj i benen — si —
förtärde –
"Förtärde mäj — förtärde — förtärde–"
viskade han om och om för sig själv efteråt. Men
om de ruskade på sina bruna huvuden och
beklagade honom då grinade han fult åt dem och
småskrattade.
"Dom var dumma med, si —"
Men mest led han när någon stor och starkt byggd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
