Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
där stormen som ven utanför, den visslade iväg ända
bort till fattighuset där den blinde satt vid sitt nät
med bröstet fullt av bitterhet. Den blinde kanske
sjöng en visa för de lyssnande fånarna omkring
honom och efteråt kanske han satt och förbannade allt.
Det var det här som skulle sägas — om han endast
kunde ge doktor Horla klart besked om hur han
kände –så skulle han gå ut i mörkret sedan och sjunga
av glädje över att ändå någon fanns som
begrep –
— Jag förmodar att Ni inte har det så gott i
ekonomiskt avseende, började doktorn med blid röst.
Och Ni ville gärna pröva edra intellektuella krafter
på något, inte sant, och Ni ville ju — hm, bli
något, tillade han och trummade energiskt med
fingrarna på skrivbordsmattan av rött läder. Ni har lust
för böckerna, inte sant, hur gammal är Ni
egentligen — jaså, nå det är ju inte så farlig ålder ännu,
men–
Döktorns ögon blevo plötsligt hårda, han slutade
att trumma med fingrarna på bordet och tände en
cigarrett.
— Nå hå, sade han med klar och kall röst, det
gäller således: vartåt ligger er begåvning egentligen ?
David röck till och kastade en förtvivlad blick
omkring sig i rummet, men han såg bara att alla
väggar lyste av bokryggar, till och med på golvet lågo
travar av böcker. Det var så mycket blått ljus kring
den lilla stillsamma bleka mannen vid bordet, och den
starka lukten av cigarrök och parfym nästan
förvirrade. David tycktes ha suttit här en hel evighet. Det
var bestämt tid att gå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
