Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
han var inte ensam och utan vänner, han hade en
ändå, hans gamle far, en mäktig och stark man, en
som fruktade varken död eller liv, en bedjande
väldig man, i nötta, blankslitna kläder. Glädjen höll på
att kväva honom, men när han försökte sätta sig upp,
tyckte han sig få ett slag över nacken och svimmade
på nytt, men bara till hälften, en lång stund tyckte
han sig höra två röster som diskuterade hans liv. Den
ena var grov och skrovlig och liknade Nilenius
stämma, den andra var Hartman som talade, men de
diskuterade ej med varandra, de tycktes stå på var sitt
avstånd och tala, var och en för sig själv:
— Nu skall han snart dö, den stackarn, sade
Nilenius, å det är bäst för honom, han kunne allri reda
säj, dä va bara slarv–
— Nu skall han snart dö, hördes Hartmans
långsamma, kalla röst, och det kan vara bäst för honom,
han passar ingenstans, varken i stån eller i skogen
eller i himmelen eller i helvetet. Slockna, stackars
människa! Må du och clin sorg dö på samma gång
— ditt liv är ett misstag av Gud!
Men nu vaknade David och ryste. Varken Hartman
eller hans far eller Nilenius var här, utan den gamle
diakonen Arvidsson. Han var mycket åldrad sedan
han sist såg honom, hans hår var glest och vitt.
— God dag, sade han med darrande gubbröst, jag
kom här förbi och Gud skickade in mig. Hur är det?
Ganska sjuk. Jag skall säga till i byn att man skickar
hit mat och en häst och kärra.
— Nej, låt bli det! ropade David matt i det han
satte sig. Jag är snart bra nu. Kommer ni hemifrån?
— Jag har träffat din far. Han är en rätt kristen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
