Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Författningsstridens början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
STRIDEN OM DEN DANSKA STATSFÖRFATTNINGEN.
folkets rätt; ni äro nu kallade till striden; värnen nu också
ni på valdagen denna rätt.»
Valen medförde för vänstern förlusten af ett par
valkretsar; dess majoritet blef därigenom oviss, och man
drog sig därför för att återigen förkasta finanslagen.
» Man ville icke upprepa experimentet», som J. A. Hansen
sade. Folketinget nöjde sig med att medels en försiktigt
affattad adress uppfordra ministaren att afgå. Detta hjälpte
icke. Men då folketinget hela vintern igenom fortsatte att
bekämpa ministären, så tröttnade denna slutligen och afgick
sommaren 1874. Den efterföljdes dock ingalunda af en
ministär med folketingets färger. Den nya ministären
Fonnesbech 1874–75, stod snarare ett steg längre till
höger; det nationalliberala partiets representanter i
ministären afgingo, i första rummet Hall, och ersattes af
föga kända och föga betydande män af mera konservativ
färg. Inom det allierade nationalliberala och konservativa
partiet var därmed de konservativas öfvervikt fastslagen,
och det var därför knappast riktigt, när vänsterns
hufvudorgan betecknade denna minist är som »ett svagare te på
samma blad». Ministären Fonnesbech regerade blott ett år.
På våren 1875 åvägabraktes enighet mellan folketinget
och landstinget om finanslagen endast på det villkoret att
ministären afgick. I stället bildades emellertid ministären
Estrup 1875-94, i hvilken de konservativa godsägarna
helt och hållet hade öfvertaget. Denna ministär stod
ännu ett steg längre till höger, de sista rästerna af
det gamla nationalliberala partiets åsikter voro nu
försvunna partiet hade helt och hållet gått upp i högern.
Ministären Estrup kom från 1876 i ännu skarpare strid
med folketinget än dess föregångare. En ny stridsfråga
uppstod. Ministären började nämligen på allvar
genomföra de planer, som redan förut varit på tal, nämligen att
befästa Köpenhamn. Folketinget motsatte sig bestämt detta.
Det var väl blott få af vänstern som ansågo hvarje
försvarsförsök hopplöst, men det stora flertalet af dem var
emot att befästa Köpenhamn. De menade att det icke
var till någon nytta men väl medförde stor fara för, att
Danmark kunde bli indraget i ett framtida krig.
Regeringens förslag därom blef förkastat af folketinget. Estrup
svarade med att upplösa det motsträfviga tinget. Det kom
till en valstrid hetsigare än någon föregående i Danmark.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
