Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Stridens afslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
STRIDEN OM DEN DANSKA STATSFÖRFATTNINGEN.
ingen väg tillbaka till den höger, som de brutit med i socialt,
i litterärt, i religiöst afseende. Den köpenhamnska vänstern
gick segerrikt ur valstriden, trots de faror valkretslagen
medförde.
Härtill kom slutligen socialdemokraternas växande
betydelse. År från år hade detta parti alltjämt gått framåt
under god och säker ledning i starkt förbund med den
radikala vänstern; nu utgjorde dess 8 man i folketinget den
grupp, som behärskade tungan på vågbalansen.
Vid detta val stod det viktigaste slaget i
Köpenhamn. Under det rundt om i landet icke några stora
förändringar skedde, valdes i Köpenhamn af 16
folketingsmän blott 4 högermän. Detta var ett oväntat och
afgörande nederlag. Högern hade hoppats att med tillhjälp
af den nya valkretslagen erhålla brorslotten af de
köpenhamnska valkretsarna. Ingen moderat blef vald i
Köpenhamn lika litet nu som förut eller efteråt. Det moderata
partiet har icke en enda gång försökt att uppställa någon
kandidat därstädes.
Med detta val ändrades ånyo förutsättningarna för
den danska politiken; majoriteten från 1894 var bruten.
I folketinget hade man återigen en vänstermajoritet, som
var fast besluten att upptaga striden med högerns
ministärer och fortsätta den, ända till dess parlamentarismen
segrat i Danmark. Men denna majoritet gick försiktigare till
väga än vänstermännen förut brukat, ledd som den var
med stor försiktighet af J. C. Christensen-Stadil och
anföraren för den Hörupska flygeln i folketinget, Christoffer
Hage. Vid deras sida framträdde småningom Alberti som
partiets mäst inflytelserika medlem. Partiet antog
benämningen » Vänsterreformpartiet, som antyder dess
förhandlingsvänliga karaktär. Något försök att åter förkasta
finanslagen gjordes icke. För hvarje år lyckades de båda
tingen enas om en finanslag. På alla icke militära
områden beviljade folketinget allting rundligt; flertalet fruktade
att öfverskott skulle uppstå, så att ministären kunde
hopspara en större kassabehållning, som kunde fresta till nya
provisoriska äfventyr. Dessutom öppnade sig en utsikt
till att folketinget och ministären kunde komma att bli
ense om en genomgripande förändring af det danska
beskattningsväsendet till fördel för de större och mindre.
jordägarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
