- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
25

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annat skäl är det, som förmått oss att fly från eländet.
Men, emedan allt, som saknar mått och ändamål, ej länge
kan räcka, menar jag, som började de samtal, genom
hvilka detta sköna sällskap åstadkommits, vid närmare
betraktande af medlen för vår glädjes fortvaro, det
vara nödigt, att vi öfverenskomma om utväljandet af
någon förman, den vi som herrskare skola hedra och
lyda, och på hvilken må hvila all omsorg för
anordnandet af vårt glada lif. Och, på det hvar och en må pröfva
både bördan af denna omtanke och storhetens behag,
samt sålunda ingen, för det han ej erfarit dessa, må i
ett eller annat hänseende kunna afundas de andra,
föreslår jag: att både besväret och hedern må tilldelas
enhvar för en dag; att vi alla välja den, som skall blifva
den förste; att sedermera, när aftonstunden nalkas, han
eller hon bland oss, hvilken det behagar honom eller
henne, som den dagen innehaft herraväldet, att utse, må
efterträda den förre; samt slutligen att den så utsedde må
under den tid, hans magt varar, efter sitt godtycke
bestämma och anordna stället och sättet för våra nöjen."
Dessa ord behagade högligen alla, och enhälligt
utvalde de henne till den första dagens herrskarinna;
men Filomena lopp hastigt till ett lagerträd, emedan hon
ganska ofta hört omtalas, huru stor ära dess löf vore
värda, och huru hedervärd de gjorde den, som sålunda
med rätta bekransades, samt bröt några qvistar från
trädet och flätade deraf en ståtlig och hedersam krans,
den hon satte på hennes hufvud. Denne blef sedan, så
länge deras sällskap varade, för hvar och en ett
uppenbart tecken till konungsligt herravälde och höghet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free