Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sjette Berättelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjette Berättelsen.
En lekman utskämmer genom ett qvickt infall
munkarnes arga hyckleri.
Emilia, som satt bredvid Fiammetta, begynte, sedan alla
berömt markgrefvinnans dygd och det skämtsamma svar,
hvarmed hon bestraffat konungen af Frankrike, enligt
drottningens önskan, frimodigt att tala:
Icke heller jag vill förtiga för eder det roliga och
lofvärda infall, med hvilket en ärlig lekman en gång
gjorde sig lustig öfver en girig munk.
Det fanns nämnligen, mina kära flickor, för icke
längesedan i vår stad en minoritmunk, inquisitor öfver den
kätterska villfarelsen, som, hur mycket han än bemödade
sig om att anses för helig och innerligt tillgifven vår
christna tro, dock liksom mängden af sina likar med icke
mindre omsorg uppspårade fullheten i penningpungen än
bristen på tro. I denna sin ifver träffade han en gång
af en händelse på en hedersman, som hade mycket mer
penningar än försigtighet, och hvilken, icke just af
gudlöshet, utan i all enfald, måhända under ett rus eller af
öfverdrifven lustighet, en gång råkat fälla det yttrandet
i ett lag, att han hade ett vin, som var så godt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0075.html
