- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
125

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skickade desse, väl beväpnade och försedde med
armborst, till ett ställe, hvarifrån de kunde hindra alla på
Landolfos skepp, som ej ville blifva skjutna, från att
landstiga. Dels läto de båtar draga lastskeppen, dels var
hafvet dem till hjelp, så att de kommo helt nära
Landolfos lilla fartyg och med ringa möda och fara inom
kort togo det, utan att förlora en enda man af
galerslafvarne, som befunno sig derpå. Landolfo sjelf förde
de på ett af sina skepp, utplundrade fullkomligt hans
fartyg och sänkte det sedan, medan dess forne ägare
hade blott en usel tröja qvar.

Dagen derpå vände vinden sig; skeppen seglade
mot vester och fortsatte under hela dagen sin resa
lyckligt. Men mot aftonen uppkom en häftig storm, och
hafvet gick högt, så att de båda skeppen skildes från
hvarandra. Af vindens våldsamhet slungades det, på
hvilket den arme Landolfo befann sig, i närheten af
ön Cefalonia med största häftighet mot en klippa, så att
det alldeles gick i sönder och krossades i små stycken,
ej annorledes än ett glas, som kastas mot en mur. Varor
af alla slag, kistor och bräden betäckte hela hafvet, och
derföre sökte, som det plägar gå i dylika fall, en
hvar af de stackars skeppsbrutne, som kunde simma,
att få tag i något af de föremål, som händelsevis
kommo i hans närhet, ehuru det var mörka natten, och
hafvet hvälfde hårdt. Fastän nu den olycklige Landolfo
dagen förut ofta åkallat döden och i sina tankar
föredragit honom framför att återvända hem så utfattig, han
var, förskräcktes han likväl, då han nu såg honom för
sig, och höll sig likt de andra fast i ett bräde, i hvilket
han fått tag, i det hopp, att Gud måhända skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free