Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvar kunde han alldeles icke erinra sig. Damen, som så
länge varit en lekbåll för ödet, var nu nära den tidpunkt,
som skulle sluta hennes olyckor; ty, så snart hon varsnat
Antigonus, drog hon sig till minnes, att hon fordom sett
honom i goda omständigheter i sin faders tjenst i
Alexandria. Härigenom fattade hon plötsligt hopp om att, då
hennes köpman var frånvarande, kanske kunna återvinna
sin kungliga värdighet genom Antigoni råd och lät
derföre kalla denne till sig, så snart sig göra lät. Då han
kommit, frågade hon honom blygt, om han, såsom hon
trodde, vore Antigonus från Famagosta. Antigonus
bejakade frågan och tillade: "Min fru, jag tycker mig
igenkänna er, men kan på intet vis föra mig till minnes,
hvar jag sett er. Jag ber er således att, i fall det icke
sårar er, erinra mig om, hvem ni är." Då damen hörde,
att det verkligen var han, slog hon högt gråtande sina
armar om hans hals och frågade efter en stund den
högligen förundrade Antigonus, om han icke någon gång sett
henne i Alexandria. Knappt hade han hört denna fråga,
förrän han igenkände henne för Alatiel, sultanens dotter,
som man trodde hafva omkommit på hafvet, och ville
bevisa henne tillbörlig vördnad; men hon tillät det ej,
utan bad honom sätta sig ned en stund hos henne.
Antigonus gjorde henne till viljes och sporde henne derpå
vördnadsfullt, huru, när och hvarifrån hon kommit till Baffa,
medan man i hela Aegypti land höll för säkert, att hon
för flera är sedan drunknat i hafvet. Damen svarade
honom: "Gifve Gud, att det verkligen så skett, i stället
för att jag hade behöft föra ett sådant lif, som jag varit
tvungen till; och, om min fader någonsin erfar det, lär
han säkerligen önska detsamma"; och vid dessa ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
