detta gladdes sultanen obeskrifligt och bad Gud mer än en gång, att Han måtte nådigt förunna honom tillfälle att värdigt bevisa sin tacksamhet mot en hvar, som gjort sig förtjent om hans dotter, och i synnerhet mot konungen af Cypern, som på så ärofullt sätt återsändt henne till honom. Några dagar derefter lät han till Antigonus öfverlemna härliga skänker, gaf honom orlof att återvända till Cypern och tackade konungen af Cypern med bref och genom särskilda sändebud på det varmaste för allt, hvad han gjort för hans dotter. Efter allt detta önskade sultanen se den ursprungliga planen förverkligad, att nämnligen Alatiel skulle förmälas med konungen af Algarbien. Derföre skref han till honom om hela denna händelse och uppmanade honom att sända efter henne, om han ännu önskade taga henne till gemål. Dessa underrättelser voro konungen af Algarbien mycket kärkomna; han lät på det ärofullaste afhemta henne och mottog henne med största glädje. Sedan lade sig hon, som af åtta män blifvit besofven kanske tiotusen gånger, som jungfru vid hans sida, kom honom att tro, att hon verkligen var det, och lefde länge lyckligt med honom som drottning. Derföre säger man ännu idag: Nytänd måne och kysster mun är snart hel och frisk och sund.