- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
214

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Under det att detta krig varade, begaf sig, att
drottningen af Frankrike svårt sjuknade; och, när hon kände,
att hon var nära döden, ångrade hon alla sina synder
och biktade sig andäktigt för ärkebiskopen af Rouen,
som af alla ansågs för en ganska from och välmenande
man. För denne yppade hon bland andra synder äfven
den svåra orätt, grefven af Antwerpen för hennes skull
lidit, och nöjde sig icke blott med att bekänna detta för
ärkebiskopen, utan berättade händelsens hela förlopp
inför många andra ansedda personer och bad dem
söka utverka hos konungen, att grefven sjelf, om han
ännu vore i lifvet, eller, hvarom icke, hans efterkommande
måtte återinsättas i sitt förra stånd. Ej långt
härefter dog drottningen och begrofs med all ståt och
heder.

När konungen fick höra sin gemåls bekännelse,
grämde han sig öfver den svåra skymf, han orättvist
tillfogat en så dygdig man, men lät sedan i hela hären
och äfven rundtom i landet utropa, att eho, som kunde
lemna honom underrättelse om grefven af Antwerpen
eller något af hans barn, skulle på det rikligaste blifva
belönad för en hvar af dem; ty konungen hade till
följe af sin gemåls bekännelse insett grefven vara oskyldig
till det brott, för hvilket han gått i landsflykt, och
hade nu för afsigt att återinsätta honom i hans forna
värdigheter och förläna honom än större.

Denna uppmaning hörde äfven grefven i stalldrängsskepnad,
och, då han väl visste, att allt verkligen
förhöll sig så, gick han strax till Jakob och bad denne gå
med honom till Pierrot; ty han ville visa dem, hvad
konungen sökte. När de nu alla tre voro tillsammans,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free