- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
226

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och tog vägen till egendomen samt färdades allt framåt
under mångahanda samtal, tills de anlände till en djup
och enslig dal, rundtom kringsluten af träd och höga
klippväggar. Detta tycktes tjenaren vara ett passande
ställe att utan fara för sig utföra sin herres befallning;
han drog derföre sin dolk, fattade damen vid armen och
sade: "Min fru, befall Gudi er själ: ty ni får ej lemna
stället, utan måste genast dö!" När damen såg dolken
och hörde dessa ord, utropade hon med fasa: "För
Guds skull nåd! Innan du bringar mig om lifvet, så
säg mig, hvarmed jag förolämpat dig, att du vill mörda
mig!" "Min fru," sade tjenaren, "mig har ni icke gjort
något ondt; ej heller känner jag, hvarmed ni förtörnat
er man. Jag vet blott, att han befallt mig att utan
förskoning döda er under denna färd; och, om jag ej gör
det, har han hotat mig med att låta hänga mig. Ni vet
väl, för huru mycket jag har honom att tacka, och att jag
icke töres vägra att göra, hvad han befaller. Gud vet,
att jag känner medlidande med er; men jag kan ej
göra annorlunda." Derpå sade damen under tårar: "Ack,
för Guds skull nåd! Blif dock icke på en annans
befallning dens mördare, som aldrig gjort dig något ondt!
Gud, som allt ser, är mitt vittne, att jag aldrig begått
något, som kunnat ådraga mig ett så hårdt straff af min
man. Dock, derom vill jag ej nu tala; men du kan,
om du vill, göra både Gud, din herre och mig till behag,
om du tager mina kläder och i stället ger mig blott din
jacka och en mantel. Vänd sedan tillbaka med de förra
till min och din herre och säg, att du dödat mig. Jag
svär dig vid det lif, du dermed skänker mig, att jag
skall försvinna, skall resa till ett annat land, så att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free