- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
231

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han af Bernabò vunnit de femtusen guldflorinerna. Väl
såg Ambrogiuolo Sicurano, på hvilken han mest litade,
vara närvarande; men äfven han hotade honom, än
vredare till anlete, med de största qval, om han icke till—
stode sanningen. Uppskrämd af bådadera och af
hotelserna, förtalde han således i Bernabòs och många andras
närvaro klart och tydligt hela sakens förlopp, i den tron,
att han derigenom på sin höjd blefve dömd till
återställande af de femtusen guldflorinerna och de tagna sakerna.
Men, så snart han talat ut, vände sig Sicurano, såsom
en sultanens domare, strax till Bernabò och sade:
"Hvad gjorde du då din fru till följe af denna lögn?"
Bernabò svarade: "Öfverväldigad af vrede öfver
förlusten af mina penningar och djupt kränkt af den skam,
jag ansåg min fru hafva tillfogat mig, lät jag en af mina
tjenare döda henne; och, som denne berättade mig,
sönderslets hennes döda kropp strax derpå af vargar."

Allt detta förehades i sultanens närvaro och hördes
och begreps fullkomligt af honom, utan att han derföre
visste, till hvad ändamål Sicurano begärt och föranstaltat
det. Men derpå sade den senare: "Min herrskare, ni
kan nu nog tydligt inse, af hvilken älskare och af
hvilken man den stackars damen haft att berömma sig.
Älskaren på en gång beröfvar henne genom de
skamligaste lögner hennes ära och störtar hennes man i olycka;
och mannen, mera litande på en främlings osanningar,
än på den sanning, han sjelf genom lång erfarenhet
kunnat pröfva, låter henne dödas och slukas af vargar. Och
yttermera är den kärlek, som älskare och man hysa för
henne, så stor, att båda länge lefva tillsammans med
henne utan att igenkänna henne. Men, på det att ni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free