"Hvarföre skall jag först begynna med allting?" Så ofta de inför förståndiga menniskor frambära en slik ursäkt, anklaga de sig sjelfva. Hvarföre stadna de icke i sitt hus och i verlden, om de icke tilltro sig att lefva återhållsamt och fromt? Men, vilja de en gång egna sig åt detta lif, hvarföre följa de då icke Evangelii heliga ord: Christus begynte att göra tecken och lära? Må de först sjelfva handla fromt och sedan lära andra. Jag har i mina dagar sett tusentals, som sökt vinna, älskat, besökt icke blott verldsliga damer, utan äfven klostrets qvinnor; och dock är det dessa, som på predikstolen göra värsta larmet. Skulle vi således följa dylika menniskors lefverne? Det må den göra, som har lust; men Gud vet, om han handlar klokt. Men, äfven antaget, att munken, som bannade er, hade rätt, när han sade, att det är den svåraste synd att bryta den äktenskapliga troheten; är det icke en mycket större att plundra en man? Är det icke en mycket större synd att döda honom eller stöta honom bort att landsflyktig med sorg irra kring verlden? Detta måste hvar och en medgifva. Att en qvinna förtroligt umgås med en man, det är en naturens synd: men att röfva eller döda eller bortjaga, det härflyter af sinnets ondska. Jag har redan förut bevist, att ni plundrade Tedaldo, när ni undanryckte honom er, som af fri vilja blifvit hans egen. Jag säger dessutom, att ni, i hvad på er ankommit, dödade honom; ty det berodde icke på er, att han icke, då ni alltjemnt visade er mera grym, dödade sig med egna händer: och lagen stadgar, att den, som är orsaken till ett brott, är lika skyldig som den, hvilken föröfvar det. Icke heller kan det förnekas, att ni varit anledning dertill, att han gått i landsflykt och i sju års