- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
349

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återgifvit oss helsan." Bertrand, som sett och kände henne,
visste, ehuru hon tycktes honom mycket skön, att hon
icke var af en slägt, som väl anstod hans ädla börd, och
sade derföre helt harmsen: "Ni vill således, nådige herre,
gifva mig en qvacksalverska till hustru? Gud förbjude,
att jag någonsin skulle taga en sådan qvinna." Härtill
sade konungen: "Ni vill således ni, att vi skola svika
det löfte, vi för att återvinna vår helsa gifvit jungfrun,
som nu såsom belöning begärt er till man?" "Nådigste
herre," svarade Bertrand, "ni kan fråntaga mig allt, hvad
jag äger, och skänka mig, såsom er man, åt hvem er
behagar; men det försäkrar jag er, att jag aldrig skall
blifva tillfreds med detta giftermål." "Jo, det skall ni
nog," sade konungen; "ty jungfrun är skön och
förståndig och älskar er högt, hvarföre vi hoppas, att ni skall
lefva mycket lyckligare med henne, an med någon dame
af högre härkomst." Bertrand teg, och konungen lät göra
stora tillredelser för brölloppets firande. När den utsatta
dagen var inne, äktade Bertrand, ehuru högst ogerna, i
konungens närvaro jungfrun, som älskade honom högre
än sig sjelf. Som han redan inom sig beslutit, hvad han
skulle göra, tog han härpå afsked af konungen under
förevändning, att han ville återvända till sitt grefskap
och först der fullborda äktenskapet, och steg till bäst,
men reste icke till sitt grefskap, utan till Toscana. Då
han här fick veta, att Florentinare lågo i krig med
Sienesarne, beslöt han att sluta sig till de förras parti. Han
mottogs af dem med glädje och heder, blef höfvidsman
för en del af deras folk med hög sold och qvarstadnade
en lång tid i deras tjenst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free