Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den Gud, som hvälfver himlen och dess stjernor,
Mig skapt sig till behag
Så älsklig, skön och huld bland jordens tärnor,
Att ge den tänkande en bild, fast svag,
Af all den skönhet höga,
Som evigt för Hans anlet visar sig;
Men menskors dårskap mig
Begrep likväl så föga:
Försmådd jag af ett vrångvist slägte var.
Dock förr en yngling fanns, som — ack hur härligt! —
Som ungmö än mig slöt
Uti sin famn och sina tankar kärligt
Och salighet i mina blickar njöt.
Den tid, som snabbt ses svinna,
Blott att min ynnest få använde han;
Så varmt jag brann
Och honom lät mig vinna.
Men ack, jag äger honom ej mer qvar!
En annan se’n sitt öga på mig sänkte,
Så stolt och anspråksfull:
Ty han sig adelig och tapper tänkte.
Han vaktar mig för falska tankars skull
Och, svartsjuk, qval mig våller.
Jag arma inom mig förtviflan bär;
Ty jag förvissad är,
Att en mig bunden håller,
Fast född till mångas ro jag blifvit har.
Förbanna må jag ödenas elände,
När, drägt att byta om,
Jag gaf mitt ja: mig glad och nöjd jag kände
Uti den mörka; se’n jag ljus bekom,
Mig lifvet sorg blott gifvit,
Och af förtalets uddar såras jag.
Ack, dystra brölloppsdag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
