- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
389

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att, om du ej gör mig detsamma, du gjort eller ämnar
göra med Guiscardo, skola mina händer verkställa det.
Och nu välan, gå att ibland qvinnor utgjuta tårar och
döda i din grymhet, om dig tyckes, att vi hafva sådant
förskyllat, med samma slag honom och mig!"

Fursten kände sin dotters själshöghet, men trodde
dock ej henne vara så fast besluten, som hon sade, till
det, hennes ord antydde. Derföre öfvergaf han, i det
han lemnade henne, hvarje tanke på att i någon mån
hårdt behandla henne sjelf, men beslöt att med den
andres förderf afkyla hennes brinnande kärlek, och befallde
derföre de två, som bevakade Guiscardo, att de utan
något buller skulle strypa denne följande natt, utrycka
hans hjerta och bära det till honom sjelf. Desse
utförde allt detta, såsom dem befallts. Då följande dagen
var inne, lät fursten hemta en stor och skön guldbägare,
lade deri Guiscardos hjerta och skickade den med en sin
förtrogne tjenare till sin dotter samt uppdrog åt honom
att, när han öfverlemnade den åt henne, säga: "Din
fader skickar dig detta för att trösta dig öfver det, som
du mest älskar, liksom du tröstat honom öfver hvad han
mest älskat."

Ghismonda, som ej ändrat sin hårda föresats, hade
imellertid, sedan fadren gått bort, låtit hemta giftiga
örter och rötter, kokat dem och sålunda tillagat ett
vatten för att hafva i beredskap, om det, hon befarade,
skulle ske. Då tjenaren kom till henne med furstens
skänk och ord, mottog hon bägaren med oförändrad
uppsyn och öppnade den; men, när hon såg hjertat och
hörde orden, insåg hon klart, att det var Guiscardos.
Derföre höjde hon anletet mot tjenaren och sade: "Ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free