- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
435

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom något motstånd, och som han med sin nos inträngt
i min venstra sida och der gnagt så länge, till dess han
kom till hjertat, som han utryckte och förde bort med
sig. Häraf kände jag en så häftig smärta, att min sömn
afbröts, och jag vaknande plötsligt förde min hand till
sidan för att känna, om intet fanns der; men, då jag
icke befann mig illa, gjorde jag narr af mig sjelf för det
jag kännt efter. Hvad betyder väl således detta? Dylika
och än mera fasaväckande drömmar har jag ofta sett,
utan att derföre den minsta olycka i verlden händt mig.
Bry dig fördenskull icke om drömmen, utan låt oss
endast tänka på att njuta af vår kärlek."

När den unga flickan, som redan var ganska
uppskrämd af sin dröm, hörde hans ord, blef hon det ännu
mera; men för att icke förorsaka Gabriotto någon
bedröfvelse dolde hon, så mycket hon kunde, sin fruktan.
Men, ehuru hon erfor nöje af att stundom kyssa och
omfamna honom och äfven af honom famntogs och
kysstes, var hon likväl ängslig utan att veta för hvad, såg
honom oftare, än hon brukade, i anletet, och blickade då
och då kring i trädgården för att se, om någon svart
skepnad skulle framkomma någonstädes ifrån. Medan de
ännu så suto, drog Gabriotto en djup suck, omfamnade
henne och sade: "O ve, mitt älskade hjerta, hjelp mig!
Jag dör!"; och vid dessa ord föll han tillbaka på ängens
gräsmatta. Nar flickan såg detta, lyfte hon åter upp
honom, lade honom i sitt sköte och sade nästan gråtande:
"Ack, min ljufve beherrskare, hvad fattas dig då?"
Gabriotto svarade icke, utan pustade blott under stark
svettning och skildes efter en kort stund ur detta lifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free