Åttonde Berättelsen.

Girolamo älskar Salvestra. Nödgad genom sin moders böner, reser han till Paris, men återvänder och finner sin älskade gift. Han insmyger sig hemligen i hennes hus och dör vid hennes sida, hvarpå hans lik bäres till en kyrka, och Salvestra nedfaller död bredvid honom. Emilias berättelse var till ända, när på konungens befallning Neifile begynte sålunda: Efter min tanke finnes det, I dygdädla damer, somliga, hvilka tro sig förstå mer än andra menniskor, men i sjelfva verket veta mindre. Derföre djerfvas de också sätta sin klokhet icke blott mot andras råd, utan emot tingens egen beskaffenhet, af hvilken förmätenhet redan ganska stora olyckor uppstått, utan att någon lycklig följd deraf någonsin visat sig. Emedan nu bland alla andra naturliga känslor den, som minst tager råd eller låter motverka sig, är kärleken, hvilken till följe af sitt väsen snarare kan af sig sjelf förtäras, än utplånas genom några försigtighetsmått, så faller mig i sinnet att berätta er en händelse med en dame, som, medan hon sökte vara visare än henne tillhörde, och hon verkligen var, samt ehuru