- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
449

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den sak, i hvilken hon bemödade sig att ådagalägga sitt
förstånd, icke det tillät, i sin tro att kunna ur ett
förälskadt hjerta rycka en kärlek, hvilken måhända
stjernorna der nedlagt, blott vann det, att hon ur sin sons
kropp på samma gång förjagade kärleken och lifvet.

Det lefde nämnligen i vår stad, såsom de gamle
berätta, en stor och rik köpman, vid namn Leonardo
Sighieri, som med sin hustru hade en son, benämnd
Girolamo, efter hvars födelse han snart gick ur detta
lifvet, sedan han förut ordentligt gjort sina sista
förfoganden. Den unge gossens förmyndare förvaltade
tillsammans med hans moder väl och redligt hans
angelägenheter. Gossen uppväxte jemnte andra grannars barn,
men blef mera förtrolig med en liten flicka af hans ålder,
dotter till en skräddare, än med någon af de öfriga der
i trakten. När de tilltogo i år, förvandlades denna
förtrolighet i en så djup och brinnande kärlek, att Girolamo
icke kände sig nöjd, utom då han såg henne: och
visserligen älskade hon honom icke mindre, än hon var
afhållen af honom. Ynglingens moder, som märkte detta,
bannade honom derför många gånger och straffade honom.
Men, när Girolamo likväl icke kunde afstå derifrån,
beklagade hon sig för hans förmyndare; och, då hon till
följe af sonens stora rikedom dåraktigt trodde sig kunna
förvandla en törnbuske till ett orangeträd, sade hon:
"Vår unge Girolamo, som ännu knappt är fjorton år, är
så förälskad i dottren till en skräddare, vår granne, vid
namn Salvestra, att, om vi icke skilja honom från henne,
han kanske en vacker dag, utan att någon vet det, tager
henne till hustru, hvarigenom jag sedan aldrig får en
nöjd dag mera. Om han åter får se henne gifta sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free