Tionde Berättelsen.

Hustrun till en läkare lägger sin älskare, som fått en sömndryck, men af henne hålles för död, i en kista, hvilken två ockrare bära hem till sig jemnte den insomnade. Han vaknar och gripes som tjuf. Fruns tjenarinna berättar inför signorían, att hon lagt honom i den af ockrarne stulna kistan, och sålunda undslipper han galgen; men de tvenne penninglånarne dömas till böter för stölden af kistan. Pligten att berätta ålåg nu, sedan konungen slutat sitt förtäljande, endast Dioneo, som också märkt detta och redan af konungen fått befallning härom, samt derföre begynte: De olyckliga och ömkansvärda kärlekshändelser, som förut berättats, hafva icke blott hos eder, I damer, utan äfven hos mig så med sorg omtöcknat ögon och hjerta, att jag på det högsta längtat, att det måtte lida till sluts med dem. Nu, då de gudilof äro ändade, i fall icke jag skulle vilja till detta olyckliga ämne göra ett sorgligt tillägg, hvarifrån Gud bevare mig, vill jag, utan att vidare uppehålla mig vid så bedröfliga föremål, begynna