Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det väsentligaste skälet) kan med all säkerhet
antagas, att Boccaccio alldeles icke kännt Thukydides’
arbete. Wittes förmodan, att snarare Lucretii i
slutet af sjette boken af De rerum natura lemnade
beskrifning föresväfvat författaren, dock utan att han
egentligen efterhärmat densamma, synes ganska
sannolik.
S. 14. Deraf insåg man etc. Denna mening anses af
commentatorerne för den svåraste i hela Decameron,
hvilket anmärkes för dem, som skulle finna
öfversättningen något dunkel.
S. 16. Santa Maria Novella. Kyrka i Florens med ett
dominicanerkloster, der den berömde Savonarolas cell
ännu i dag visas.
S. 17, 22. Man har flera gånger försökt att historiskt
bestämma, hvilka de sju flickorna och de tre unge
männen skulle vara; men säkerligen alldeles utan
skäl. Redan i författarens tidigare skrifter
förekommer en del af dessa namn t. ex. Fiammetta, Pamfilo,
Filostrato, Dioneo. Mera skäl för sig torde den
meningen hafva, alt Boccaccio i Dioneo velat skildra
sig sjelf.
S. 24. Detta ställe låg etc. Enligt gammal tradition
har författaren här skildrat Poggio Gherardi, en villa,
belägen knappa två miglier utom Porta a Pinti.
S. 26. Seneschal var under medeltiden hos förnäme
herrar en befattning, motsvarande våra hofmästare,
men med mycket högre rang.
S. 26. när den tredje timmen slår. För alt första
tidsbestämmelserna hos Boccaccio måste man veta, att
folket i Italien, i synnerhet i södra delen af landet,
räknar dag och natt från solens upp- och nedgång
samt indelar hvardera i fyra delar, kallade terza, sesta,
nona och vespro (mattina för natten). Tydligen blifva
dessa olika långa under olika årstider; men vid
vår- och höst-dagjemningen motsvara hvardera tre
timmar, på hvilken omständighet namnen antyda. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
