Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lotsgummorna en förmodan om att Anna Sjöberg visst
blivit litet konstig i huvudet av skräcken på sjön.
Mycket talade för att de gissade rätt. Annas stora, blå ögon
kunde se märkvärdiga ut. Bäst hon satt och pratade,
tvärstoppade hon och stirrade liksom för att söka
fast-hålla en fjärran syn. När hon började besöka
missionshuset på Solö, där en waldenströmare utlade
bibeltexterna efter den store profeten Paul Petters egen
åskådning, sade till och med ålderman, att nu såg det mörkt
ut för Anna Sjöberg. Men lotsålderman hade också
ett stadgat rykte som oförbätterlig hedning.
Anna sade flera gånger öppet och ärligt ifrån att Gud
talat till henne. Det förstod många av kvinnorna på
Solö och Tallholmen. En mäktig ström av frireligiositet
gick för tillfället fram därute, och den alltmer
grånande pastorn i Solö kapellförsamling såg med bitterhet och
besvikelse hur Paul Petter Waldenströms angrepp på
försoningsläran värvde anhängare och förmådde gamla
säkra och pålitliga kyrkobesökare i Solö
månghundraåriga vita stenkyrka att avfalla och i stället vända sina
dåraktiga steg mot nya missionshusets röda trähus.
Patron Dan Åberg, som gärna drev med pastorn, när
han kunde komma åt, kastade alltid fram Waldenströms
beryktade fråga: »var står det skrivet?» då pastorn
försvarade den av kyrkan stadfästa försoningsläran och
rätten att från nattvarden utesluta ovärdiga.
På Solö liksom på de flesta ställen i Sverige hade
den religionsintresserade menigheten spruckit i två
partier — för eller mot Waldenström.
Anna Sjöberg gav sig beslutsamt in bland
walden-strömarna. Den rörelsen tilltalade henne mer än
statskyrkan. Där kunde en lekman få tala till menigheten
och även en ovärdig som hon kunde få komma i
åtnjutande av nattvarden. Solöprästen hade icke vägrat
henne att gå till nattvard, men Anna hade alltsedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
